Kapitel 3.5 av rapporten
FOSTERDIAGNOSTIK – Utveckling eller rashygien?

3.5.Felaktiga prognoser

Även om diagnosen är rätt ställd kan prognosen vara felaktig. Amerikanska Corrine och hennes man från delstaten Massachusetts fick under graviditeten 2019 veta att deras dotter Victory hade Pataus syndrom (Trisomi 13). Beskedet de gavs var att det var ett tillstånd som är oförenligt med liv. De sökte hjälp hos olika läkare men alla rekommenderade abort, vilket Corrine och hennes man inte gick med på. De fick då beskedet att dottern inte skulle få vård om komplikationer inträffade när hon var
nyfödd, eftersom man inom vården räknade med att hon ändå inte kunde överleva. Till prolife-organisationen Live Action berättade föräldrarna att de inte erbjöds något hopp eller annat stöd, utan fick enbart höra att Victory skulle bli en börda för resten av familjen om hon överlevde. Till sist fick föräldrarna kontakt med ett barnsjukhus i Boston som lovade ge deras dotter den vård hon skulle komma att behöva. Som väntat inträffade komplikationer strax efter förlossningen och Victory hamnade på intensivvårdsavdelning. Hon genomgick bland annat en hjärtoperation och tillbringade sina första månader på sjukhus. Hon besegrade dock alla negativa förutsägelser och 2022 fyllde hon 3 år. Victorys pappa hävdar att hennes liv är värt att leva och att hon är en källa till glädje för resten av familjen. Han anser att alla barn borde
ges chansen att leva och inte aborteras eller nekas vård på grund av en diagnos.

Även om diagnosen var rätt ställd, hade läkarna fel i sin prognos om att Victorys tillstånd var oförenligt med liv. Även enligt Socialstyrelsen medför syndromet allvarliga funktionsnedsättningar, vilka ofta påverkar möjligheten att överleva. Och enligt programmet Kropp & Själ i Sveriges Radio 2023 är det en avvikelse som man inte kan leva med. Svårighetsgraden och medellivslängden kan dock variera. Till exempel Megan Hayes från Oklahoma i USA fyllde 40 år 2020. Och vem har egentligen rätt att på förhand avgöra att en annan människas liv inte
är värt att leva?

När brittiska Hannah var gravid med tvillingar gick fostervattnet redan i vecka 16. Hon uppmanades av läkare att göra abort eftersom de ansåg att tvillingarna inte kunde överleva. Hon utsattes för kontinuerlig press att göra abort och hon övervägde att följa detta råd eftersom läkarna sade att det var inhumant att låta graviditeten fortsätta och därmed orsaka lidande för barnen. De menade att om tvillingarna ens överlevde tills de ansågs livsdugliga skulle deras lemmar fastna ihop och deras organ sluta att fungera. Vecka för vecka gjordes ultraljudsundersökningar och trots att dessa visade att tvillingarna fortsatte att växa och verkade friska, fortsatte kontinuerligt uppmaningarna att göra abort. Hannah och hennes man höll ut och i vecka 34 föddes pojkarna genom ett planerat kejsarsnitt. De fick intensivvård men repade sig snabbt och fick åka hem inom några dagar. Vid en intervju omkring ett år senare mådde tvillingarna fortfarande bra.

I en irländsk studie från 2020 intervjuades abortläkare om sena aborter där barnet förväntades dö inom 28 dagar efter födseln. Dessa läkare uppgav emellertid att det är svårt att göra en bedömning huruvida det ofödda barnets tillstånd verkligen är dödligt eller inte.

Läs hela rapporten med källhänvisningar här.