FN-dagen firas årligen den 24 oktober sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948, vilket var en motreaktion på nazismens förtryck under andra världskriget. Europakonventionen undertecknades sedan av Europarådet 1950, och 1995 blev den svensk lag. Både i FN:s allmänna förklaring (artikel 18) och Europakonventionen (artikel 9) ingår tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Samvetsfriheten fick ett eget omnämnande eftersom många, inklusive läkare, efter andra världskrigets slut ursäktade sina brott mot mänskligheten med att de bara lytt order.
Den internationella läkarorganisationen WMA (World Medical Association) antog därför Genèvedeklarationen 1948, vilken säger att en läkare bör bibehålla den största respekt för mänskligt liv från befruktningen, och inte ens under hot använda sin medicinska kunskap mot mänsklighetens lagar. Deklarationen bygger på den Hippokratiska eden som under mer än 2 000 års tid använts som etisk riktlinje för läkare. Enligt den ska läkare inte ge dödligt gift eller fosterfördrivande medel till någon. WMA anser att en alltför stark koppling mellan staten och vårdapparaten är ett sämre alternativ än individuell samvetsfrihet för läkare. Läkare ska nämligen inte vara tjänstemän som kontrolleras av staten eftersom en politisk majoritet faktiskt kan ha fel. I de fall statens syn krockar med de etiska riktlinjer som finns i Genèvedeklarationen, ska läkare ha friheten att följa den. Resolution 1763 som 2010 antogs av Europaparlamentet fastslår också att samvetsfrihet uttryckligen gäller vid abort och dödshjälp, och att varken enskilda anställda eller vårdinstitutioner får diskrimineras på grund av utövad samvetsfrihet.
Trots detta är samvetsfriheten ständigt under attack. Det senaste exemplet är från Italien där tio läkare vägrat att bistå när en känd skådespelerska med cancer ville ansöka om assisterat självmord. Hon åkte till en dödshjälpsklinik i Schweiz istället och efter hennes död har anhöriga anmält läkarna. En domstol ska nu ta ställning till huruvida läkarna begått ett brott när de i enlighet med internationella konventioner vägrat delta i dödandet av en patient. I Australien fick en läkare en anmärkning för att han 2013 vägrat att utföra en könsselektiv abort i vecka 19. En brittisk barnmorska, som under sin 30-åriga karriär förlöst 5 000 bebisar, tvingades till en för tidig pension eftersom hon vägrade delta i aborter. Och i det ”toleranta” Sverige vägrades två barnmorskor arbete för att de klargjort att de inte kan delta i aborter. Mona Sahlin, som då var regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, jämförde dem då med IS-terrorister.
Vi behöver komma tillbaka till vikten av samvetsfrihet som en mänsklig rättighet och aldrig glömma varför den tillkom.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänksliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om samvetsfrihet här.